Kärt återseende
Hälsade på igår hos min käraste gamla "Bästis" från tiden vi bodde i Kallhäll! Min bästa Lotta!
Tiden rullar på som bekant och alla har vi fullt upp med vårt, men när vi träffas, Lotta o jag, vilket numera inte blir mer än en gång om året eller t o m vartannat år - så känns det ändå som om tiden stått still.
Mycket prat och många goa skratt - en underbar dag !
Nikey var så lycklig som en hund kan vara - lekte med barnen och till slut kunde han inte motstå frestelsen, i ett obevakat ögonblick så kastade han sig glatt i deras swimmingpool - till barnens förtjusning!
Fågelhundar jagar även plastankor! :-)
Tur att det inte var poolduk i utan betongväggar och bra att fanns trappsteg och inte bara en lejdare.
Senare fick han bada i havet och barnen kastade apporten ut mitt i en flock änder som inte flög sin väg..Nikey simmade rätt in i flocken och något förvirrad visste han först inte hur han skulle hantera situationen....."Hallå! Det var ju änder överallt!" :-)
Till slut valde han dock apporten och kom tillbaks till oss och det var dags att ändra riktning på GPSn till "Hem" = Dalarö igen.
