Västra Spöland



Långforsens ständigt flödande vatten, ett behagligt brus vid sina ställen - bedövande på andra..
En skön morgonpromenad längsmed älven.



Det nappade friskt i Vindelälven nedanför huset och nyrökta aborrar smakade fint som tilltugg framåt kvällen..



Klara Solgull höll ständigt koll och släppte inte in ens grannens lilla hund på gården :-) Otroligt fin och speciell katt - en riktig lejoninna, den norska Skogkatten.



Vi hade verkligen tur! Med vädret!
Uppehåll, sol länge på kvällen, kräftor och västerbottenpaj med grannar och vänner - här är dörren öppen för alla!
Glada Norrlänningar med sin sköna mentalitet, blandat med några Dalmasar, Upplänningar, Stockholmare, Göteborgare och en tysk :-) - det blev en härlig blandning och trevliga nya bekantskaper. En riktigt trivsam kväll!

 

Sista kvällen bjöd Kurt på egenfångad Röding ! Mm vilken fröjd för gomen, både rökt och halstrad. 
Serverades med pressad potatis och en sallad till, nyskördad från trädgårdslandet. Vilken festmåltid! 



Mm hit vill jag återvända!

Resan till Umeå blev avslutningen på min Trilogi denna semester. Dalarö - Irland - Västra Spöland. 
En inre och yttre resa med oerhört många intryck och nya bekanskaper. Med böcker och läsning som berikar, väcker och befriar tankar, ex den senast lästa: Owe Wikströms - Långsamhetens lov.

Gemensam nämnare för resorna måste vara Livskvalitet ! 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0